Igår, lördag, hade jag en jättemysig dag tillsammas med äldsta dottern Johanna. Jag är ensam hemma denna helg, maken på på fiskehelg och då vädret är sisådär så får man hitta på lite annat kul.
Vi besökte Syfestivalen i Borås med massor av handarbetsutställningar och "prova-på-kurser". Jag har varit lite nyfiken på att spinna garn och fick nu med egna ögon se hur det går till. Det ser jättekul ut men tar tid!! alltså inget för mig som alltid har ont om tid :)
Jag fick köpt ullgarn till en sjal - älskar ullgarn! Har nog varit fåraherde i ett tidigare liv :)
Efter utställningen lite shopping i Knalleland åkte vi hem till Johannas skog och plockade svamp. Nu när det har regnat lite har trattkantarellerna börjat titta fram men vi hade tur att även hitta en hel del gula kantareller.
Det var inte kallt i skogen men det är ju de där förbaskade älgflugorna, får ju ha skyddsutrustning! Vi klarade oss denna gången utan att få de äckliga krypen på oss. |
Jag anlitade Johanna som fotomodell för min färdigstickade tröja.
Tack för komplimangerna jag fått tidigare om mitt sticke - så snällt :) Efter att ha provat olika hobbies, är nog stickning det som passar mig bäst och det är verkligen avkopplande att ha en stickning i händerna.
Jag är riktigt nöjd med den! Jag tror Sofia kommer att trivas med den. Hade tänkt skicka den till henne i Tokyo men avvaktar lite då Sofia inte riktigt vet när hon kommer hem. Hon har haft tur att få möjlighet till ett framtida arbete som engelskalärare för barn i förskolan men det är oerhört svårt att får arbetstillstånd och visum i Japan. Hon har i alla fall ansökt efter konstens alla regler (och de är många i Japan) och väntar på besked. Får hon inte visum, kommer hon hem om någon månad, och då är det ingen ide att skicka ned tröja. Jag håller tummara för hennes skull, men klart att vi saknar henne :)
God middag hemma hos Johanna och David som avslut på en härlig dag blev det också - tack för det :)
*
Idag söndag, är det lite mulet och blåsigt, kanske blir det lite duggregn men jag skall gå ut en stund och börja samla ihop övervintrarna - de skall snart ställas in i källaren men jag tror jag väntar lite till, de får stå vid husväggen tills frosten börjar närma sig.
Kanske tar jag en springtur i skogen men det beror på foten. Jag har oturligt nog fått en ligamentskada och det begränsar min rörlighet. Jag har inget som helst minne av att jag har skadat mig! och har haft värk i ca 3 veckor och gick till en Naprapat i fredag som konstaterade skadan. Så fort jag anstränger foten, värker den som sjutton och foten blir ostabil. Jag skall få röreseträning och nu provar jag vad foten klarar av - kanske den klarar lätt jogg om jag lindar om den och fotleden blir mer stabil. Suck.... alltid är det något som ställer till det.
Åh andra sidan - måste jag sitta still, har jag alltid min stickning och just nu är det vantar som tillverkas - det blir ju snart vinter.
Johanna´s bönder (inte "hennes" bönder men grannar) brukar spå väder och de har hittills haft rätt: lång, varm sommar - eller hur?! och nu spår de en lång, kall vinter........ så det är lika bra att bunkra upp med varma vantar :)
Önskar alla en skön söndag ♥
Åhh . . vilken vacker kofta, jag skriver skitsnygg, det är det bästa betyget.
SvaraRaderaMen duu, vilken vacker dotter, en riktig fotomodell på min ära.
Så härligt ni haft i skogen, där är man fri i både själ och hjärta, man tänker inte, man bara ÄR.
Förstår att du avvaktar med att skicka tröjan, men förstår också att man önskar sina barn det bästa.
Det är en god 'utbildning' att få känna på livets allvar i andra länder och ett stort plus för självkänslan att få stå på egna ben. Men måste de göra det så långt hemifrån, hi hi . .. ja jag vet hade ju dottern Tina borta i NZ i två år.
Som tur träffade underbare Paul från Irland och nu är de liksom lite närmare. Men man har bara sina barn till låns.
Jag avundas dig som kan sticka så fort och fint, det blir aldrig min 'melodi', men vi har alla olika intressen som tur.
Jag tror också på en kall vinter, min kropp 'säger' det, (börjat värka) men gillar ju inte kyla o vinter, men gillar ändå våra fyra årstider.
Vad tråkigt med din värk, lustigt att en del saker händer utan man fattar vad som hänt.
Krya på dig hoppas eländet 'ge med sig'.
Tack snälla för snäll kommentar, ja vi är mkt stolta och glada med vår 'stengård', ska visa mer från den senare.
Må väl/ Eva
WOW vilken kofta! Snygg modell också:) Förstår att det är med blandade känslor som du håller tummarna för Sofia, man vill ju ha barnen hemma :) Hoppas att din fot snart blir bra men som du skriver du kan ju alltid sticka :) En förutspådd lång o kall vinter låter inget vidare tycker jag så jag hoppas verkligen att de har fel. Ha det gott/Monne
SvaraRaderaSå snygg kofta på vackra Johanna!
SvaraRaderaKan föreställa mig saknaden efter Sofia. Hoppas allt löser sig på ett bra sätt.
Det har fötts en tanke i mitt huvud på att sticka raggsockar. Vet inte var den kom ifrån??? Vad råder du mig att börja med för mönster? Finns annat alternativ än strumpstickor??? Hur får man dem lika stora??? Minns Lovikavantarna från skoltidens syslöjd. ENa vanten satt perfekt men den andra ramlade av om jag höll handen neråt :D
Kram