söndag 30 november 2008

Första ljuset tänds

för mamma som inte är hos oss längre. Ja - tänk så fort det kan gå...... sorgen är stor, tung och jobbig.



Tack snälla, underbara bloggvänner - ni skall veta att era vänliga, varma och uppmuntrande ord och kramar, tröstat mig mycket. Tack för mail - också med varma kramar och stärkande ord. Jag fortsätter min paus ett tag till - energin är som totalt bortblåst och nu behöver jag tid för att hämta igen mig.



Jag önskar er en riktigt härlig första advent men lova nu att alltid släcka ljusen...... det är nu den farliga tiden börjar. Ha det så gott - vi ses 8`)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar